Helgondrottning Tamaras orden
I syfte att underminera den ryska eftertruppen under första världskriget verkade en nationell georgiska kommitté i Berlin. Den leddes av prins Giorgi Macabeli och Micheil Tsereteli som rekryterade en georgisk legion på 1 200 män år 1915 för att strida sida vid sida med den turkiska armén i Transkaukasien under general Leo Kereselidzes befäl. Han var en betydande militär och politiker som redan lett Georgiska Traditionalisters Förbund i exil. De georgiska truppernas heroiska attityd och vilja att gå i strid kom snart att kräva skapandet en militär utmärkelse.
old Tamar Helgondrottning Tamaras orden (georgiska : თამარ მეფის ორდენი) var ursprungligen en georgisk militär dekoration som infördes sent 1915 av legionen, till personal som utmärkt sig till förmån för georgiskt oberoende i första världskriget och dess omedelbara efterdyningar. Förtjänsttecknet, som utformades av den tyske löjtnanten Horst Schliephack, hade två klasser – militär och civil – med ett släpspänne som upptog de nationella färgerna vid denna tid: röd och svart (Se bild till vänster, bland greve Friedrich Werner von der Schulenburgs utmärkelser). Den förlänades till ca 3 000 officerare och soldater i den Georgiska legionen (en frivillig enhet inom tyska armén) och den tyska expeditionen till Kaukasus som kvarblev i Georgien till oktober 1918.

Förtjänsttecknet var en de facto-dekoration förlänad av den georgiska självständighetsrörelsen – Georgien var vid den här tiden en del av det ryska imperiet – men gjordes officiell av den oberoende Demokratiska republiken Georgien den 13 december 1918 och redovisas som en förtjänstorden. Orden avskaffades av den sovjetiska regimen etablerad i Georgien 1921. Dess nationella betydelse var sådan att prins Irakly – efter framställan av Georgiska Traditionalisters Förbund – restaurerade den och utropade sig själv till stormästare 1942, med sin fars HKH Giorgi ”XII:s” samtycke eftersom han då var överhuvud över kungahuset. Denna orden förlänades till georgier i diasporan och en del europeiska kungligheter. Efter prins Iraklys död valde hans son HKH Giorgi ”XIII” att inte göra några förläningar av orden. Orden utdelas åter inom det georgiska kungahuset i två klasser, i fallande skala:

officer – OffGeHTO
riddare/dam – RGeHTO/DGeHTO

Namnet hänvisar till helgondrottning Tamara, född år 1160 som dotter till kung Giorgi III och prinsessan Burdukhan. Prinsessan Tamaras ungdom sammanföll med ett adelsuppror, som försökte avsätta hennes far och i ställlet kröna en av hans brorsöner – en son till Davit V – som kung. Efter att ha undertryckt rebellerna förberedde kungen sin dotter för succession och införlivade henne i regeringen och krönte hennes som medregent 1178.

När Giorgi III dog 1184, lät hon kröna sig till drottning i katedralen i Gelati, nära Kutaisi. Adeln sedan försökte ogilitigförklara trontillträdet och kallade henne en ursurpator. Den kraftfulla reaktionen från drottning Tamara – vars moster drottning Rusudani och HH patriarken Katholikos Miguel IV inte var långt borta – var en avgörande faktor till att drottning Tamaras legitimitet inte kom att ifrågasättas igen. Hon gifte sig med prins Giorgi Bobolyuski, son till storhertig Andrés av Kiev, vilket var ett resultat av påtryckningar från adeln under förevändning att åstadkomma en arvinge till dynastin. Hon insåg snart att äktenskapet var ett misstag. Drottning Tamara åtog sig uppgiften att säkra tronen åt sig, och introducerade lojala adelsmän vid sitt hov, framför allt en familj med armeniskt ursprung, Zacariades, känd i Georgien som Mkhargrdzeli.

År 1187 övertalade adelsrådet drottning Tamara att ingå äktenskapsskillnad med prins Giorgi som sändes i exil. Som frånskild gifte sig drottningen med prins Davit Soslan, som var ett effektivt instrument för drottningens politik och en skicklig militär ledare. Omkring 1190 började drottningen att ingripa i angelägenheter bortom landets gränser, och nådde stora framgångar i att expandera sitt rike in i 1200-talet. Helgondrottning Tamara dog 1213 och efterträddes av sin son prins Giorgi, som var knappt 18 år gammal när han besteg tronen.

Georgiens expansion under drottning Tamara sammanföll med en sällsynt kulturell blomning som har kallats ”Georgiens gyllene epok”. Drottning Tamara tog den mest grandiosaste titel: Genom Guds nåd, kung av kungar, drottning av abchaziernas, armeniernas, kachetiernas och kartaliernas drottningar, autokrat av alla i öst och väst, världens och trons ära, Herrens förkämpe.

Den ortodoxa kyrkans helgonförklarade drottning Tamara. Hennes otaliga dygder är kända: ödmjukhet, ödmjukhet, visdom, religiositet, kärlek till nästan och skönhet. Av samtiden kallades hon ”den starka drottning Tamara” och hon skapade en grund för byggandet av den georgiska nationella identitet som har nått våra dagar oskadd.